article-image

Money Can’t Buy Music

Artikel I låten ”We will all asphyxiate” läser Maja Mångård i Money Can't Buy Music upp astronomen Johannes Keplers lagar till en skärande vacker ljudbild. Bandets andra halva Gordon McIntyre berättar varför talet är en minst lika viktig del av popmusiken som sången.

Well, there are ghosts
and they’re with us all the time
Everywhere we go and during everything we do
Some of them are people
Some of them are feelings or memories of past things
and some of them are just thing.

”I lost you but I found country music”. ”Sex is boring”. ”You can’t spend your whole life hanging around with arseholes”. ”I wonder if you’re drunk enough to sleep with me tonight”. Skotska ballboys (med litet b) frontfigur Gordon McIntyre har i många år varit en originell textförfattare, med förkärlek för fyndiga one-liners. Men texter så emotionellt drabbande som de som återfanns på ”The universe for beginners”, debutskivan med hans andra band Money Can’t Buy Music som lite diskret gavs ut förra sommaren, kom ändå som en överraskning.

Money Can’t Buy Music var ju aldrig riktigt tänkt som så mycket mer än ett sidoprojekt, en liten frizon där han och flickvännen, Maja Mångård från Växjö, fritt kunde leka fram musik i hemmet med datorn som huvudinstrument.

– Det var ett litet anspråkslöst hobbyprojekt, en paus från ballboy, berättar Gordon när jag ringer upp honom i Edinburgh. Till en början, runt 2004-2005, handlade det mest om att jag ville lära mig skapa och spela in musik med datorer, syntar och sequencers istället för det mer traditionella sättet vi gör musik på i ballboy. De nya sångerna jag skrev lät annorlunda och Majas röst satte också sin prägel på musiken. Att det dröjde så länge innan det gavs ut ett album berodde på att MCBM alltid fick stå tillbaka för annat. Jag har ju dels ballboy och sedan jobbar jag också som lärare för barn mellan åtta och tolv år.

Some of them are the people we were born instead of
the ones who missed out because of chance meetings at random times,
between the parents and the grand parents that we know
The ones who have lives before us, that we forget to ask about.

Money Can’t Buy Music är ett sympatiskt bandnamn, hur kom ni på det?
Det var någonting Maja kom på, vi tycker båda mycket om den frasen. Pengar kan köpa musik på olika sätt, men ändå är musik något som tillhör folket och kan utövas och upplevas av alla. Alla kan sjunga en sång eller lära sig spela gitarr. Själva musikskapandet kommer alltid vara viktigare än hur det paketeras, marknadsförs och säljs. Och namnet är också passande för just oss eftersom vi gjorde den hemma på ett väldigt avslappnat sätt, precis så som vi själva ville, utan någon press utifrån på hur det skulle låta.

De starkaste låtarna på skivan är spoken word, talade texter ovanpå ett hemmasnickrat elektroniskt popsound. Gordon hade i och för sig redan varit inne på spoken word tidigare, i ballboy: ”A Europewide search for love” är fem minuter tämligen oemotståndlig romantik som borde spelas varje gång EU-flaggan hissas: ”Tonight there are people travelling through Europe on trains/looking for something that they’ve never had before/wondering if they’ll find and if they’ll recognise it if they do”.

Fanns spoken word-idén med redan från början i Money Can’t Buy Music?
Ja. I ballboy har vi gjort några spoken word-låtar – ”I hate Scotland”, ”A day in space” och ”A Europewide search for love” – som jag tycker mycket om. Jag ville utveckla detta att berätta semiabstrakta historier i musik, och jag hade faktiskt tänkt att hela skivan med MCBM skulle vara spoken word. Sedan tillkom några låtar med sång som passade in bra, så de kom med också. Men jag har en högst konkret plan på att göra ett helt album med enbart spoken word-musik framöver. Om det blir med MCBM är lite svårt att säga, Maja är i Kalmar i Sverige och jobbar för tillfället.

– Det finns flera skotska band som gör spoken word-pop, Arab Strap är nog de mest kända. Jag gillar verkligen deras mörka realism, även om det inte är riktigt det jag försöker åstadkomma själv. Jag lyssnar på flera gamla artister också som varvar sång och prat, Lou Rawls och Ivor Cutler till exempel, och sedan finns det ju mycket countrymusik där det ibland inte är helt uppenbart om de sjunger eller pratar. Spoken word-musik känns ändå som något som man kan utforska mycket mer. Det är inte så enkelt som att bara berätta en historia, det är någonting mitt emellan att sjunga och att prata.

They’re the ones who were left behind by last minute decisions
Missed trains or one more drink or one less drink.
They’re the ones who were so close that we can feel them even now
everywhere we go.

Jag tror att texter generellt når fram till lyssnarna bättre om det är spoken word istället för sång. Man koncentrerar sig mer på vad som sägs.
– Jag tror att du har rätt. Man har vant sig vid att man sjunger till musik, och därför hajar man till lite när det är tal istället. Det är egentligen helt naturligt – när någon talar så lyssnar man. Man förväntar sig att det finns någon slags historia eller poäng med en talad text vilket man kanske inte har med en sjungen.

But there are other ghosts too
There are other ghosts too
The people that we loved but we didn’t really know
or we knew them too late.
The people that we loved who couldn’t love us back
or loved us back too late.

Några andra britter som på ett föredömligt sätt valt att berätta historier genom musik de senaste åren är James Yorkston i ”Woozy with cider” och The Wild Swans på baksidorna av sina två oumbärliga vinylsinglar från fjolåret. Medan The Wild Swan-sångernas smådesperata monologer är som hämtade ur inledningsscenerna i anglofilfilmen ”Withnail and I” består ”Woozy with cider” av stillsamma bakfyllegrubblerier över sakernas tillstånd minuterna innan solen har gått upp och hans älskade har vaknat: ”I wonder if you’ll be laying there 10 years 20 years 30 years down the line.”

And then there’s the other ones
The ones who loved us even beyond the point where we feel them
Even beyond the point where we give them no reason to love us.

Johannes Kepler var en tysk astronom från 1500- och 1600-talet som lade fram banbrytande teorier om hur himlakropparna rörde sig i elliptiska banor snarare än cirkelformade, vilket man tidigare trott. Dessa kom att kallas Keplers lagar, och var var till stor hjälp när Isaac Newton långt senare kunde framställa sina teser om gravitationen. I Keplers bok ”Harmonice mundi” (världsharmonin) från 1619 kan man även läsa hur han hävdade att planetsystemet och dess rörelser och proportioner skulle återspegla musikaliska harmonier. Detta stämde såklart inte alls, men rent estetiskt var det en så vacker tanke att flera återkommit till den gång på gång.

Gordon McIntyre är en av dem. I ”We will all asphyxiate” läser Maja upp Keplers lagar på både engelska och svenska (med småländsk dialekt), samtidigt som Gordon funderar över hur han själv hänger ihop med planeterna och stjärnorna och musiken.

And the other loves
The secret ones
The ones who never took hold because of wrong places or wrong times
or just wrong somethings
They spawn a whole new generation of ghosts
And their ghosts too

They’re never quite alive and they’re never quite dead
But they are real
They last and they endure
They live in the tiny moments
accidental touches and in joy to looking, in joy of being close
The joys of being close.

Albumet heter ”The universe for beginners” och inledningslåten ”We will all asphyxiate” handlar om Kepler och astronomi. Hur kom ni in på detta tema?
– Albumtiteln kommer från en brittisk bok i serien ”… for beginners” som alltså hette ”The universe for beginners”. I ”We will all asphyxiate” läser Maja upp några citat från en liknande svensk bok om universum. Hon gjorde det hemma för mig först och det lät verkligen vackert. Jag blev intresserad av Kepler och gjorde lite efterforskningar på honom, vem han var och om hans teorier och detta inspirerade till texten. Jag har fått mejl från personer som undervisar på universitet som berättat att den låten har hjälpt dem att memorera Keplers lagar. Och universum fascinerar mig mer och mer, för varje år som går blir jag allt mer vetgirig inom vetenskaper som kvantfysik och astronomi.

asphyxiate

Originaltexten till "We will all asphyxiate"

”We will all asphyxiate” kom ut på vinylsingel 2005 och var det första livstecknet från MCBM. Den låt jag själv väljer när jag gör blandskivor till vänner är dock ”The ghosts”.

– ”The ghosts” är en personlig, inåtvänd historia. Om jag skulle vara tvungen att välja en favoritlåt av alla jag gjort så är det nog den. Den blev precis så som jag hade tänkt mig.

And they live in our eyes, in the hoping and the wishing
and they die in our heart with the knowing and the heartling
But they’re real loves, they last and they endure.

Skotsk popmusik har en imponerande historia med flera inflytelserika skivbolag och band. Hur ser det ut i dag 2010?
– Det är sant att det alltid funnits en stark tradition av bra band i Skottland, speciellt i Glasgow. De senaste åren har det kommit några intressanta band från Edinburgh också, som Meursault, Wounded Knee och Withered Hand. Be Like Pablo är bra… och The Leg är ett annat spännande band, de klär ut sig i pandadräkter och beter sig allmänt galet. Sedan har vi Fence-kollektivet i Fife också, med King Creosote, The Pictish Trail, Kid Canaveral och Things In Herds bland annat. Mitt favoritband genom alla tider måste vara The Jesus And Mary Chain. Jag får rysningar när jag lyssnar på dem.

And who’s too say that secret loves are not the deepest loves of all?
And though they live in our eyes and they die in our hearts
who’s too say that secret loves are not the deepest loves of all?

”The Ghosts”.


Mer info om Money Can’t Buy Music, här.
”The universe for b
eginners” finns att köpa, här.
Info om ballboy, här.