Roger Wilson

1) Vad läser du i sommar?
– Eftersom jag håller på med mitt stora bloggprojekt där jag kollar på och skriver om alla tv-serier och filmer gjorda om Star Trek-universumet så lär det bli en hel del Trekker-litteratur. Just nu ligger självbiografier av William Shatner (Kirk), Nichelle Nichols (Uhura) och Leonard Nimoy (Spock) på mitt vardagsrumsbord och väntar på att bli lästa. Men jag inledde sommaren med Elise Karlssons jobbdystopi Linjen, och just nu läser jag Christos Tsiolkas Barracuda som lite uppvärmning innan Star Trek tar över all vaken tid.

2) Har du några personliga favoriter (böcker/författare/magasin) att rekommendera?
– Jag gillar att ägna sommarläsningen åt ett specifikt tema eller författarskap. Min sommar när jag plöjde bok efter bok av Jeanette Winterson var en av de bästa jag haft tror jag. Annars är det ju mina gamla böggubbar som jag gillar bäst: Bengt Martin (rysliga skildringar av svensk böghistoria), Gore Vidal (Myra Breckinridge är den lättaste och roligaste att börja med), Edmund White (nyutgåvan av hans texter om bög-USA States of Desire är en annorlunda form av resejournalistik) och Andrew Holleran (Dancer from the Dance är ett måste). Och så vad som helst av David Sedaris och David Levithan förstås.

– Och för att fullborda det homofila temat så prenumererar jag förstås på den amerikanska kulturtidskriften The Gay and Lesbian Review.

3) Favoritgenre?
– Har ju hållit på med lite olika mangavarianter det senaste året. Tycker till exempel att matserien Oishinbo är en kul introduktion till den japanska matkulturen. Sedan har jag nördat in på Fumi Yoshinagas serier. Som den historiska Ooku – där männen nästan dött ut och en kvinnlig shogun styr, eller Yoshinagas matorienterade bögrelationskildring What did you eat yesterday?

– Vill man läsa svenska serieromaner istället så kan jag rekommendera Mitt dåliga samvete av Stina Hjelm och Deras ryggar luktade så gott av Åsa Grennvall ur det senaste årets produktion.

4) Konstigaste boken du läst?
– Ur det senaste årets produktion måste ändå nyutgåvan av gamla James Fjong-serier vara bland det märkligaste jag kollat in. Så himla weird med tecknad svensk porr med någon sorts Åsa-Nisse-estetik.