Metal för konferensknullare

En skändlig bekännelse: jag har inte läst hela Heavy Metal Management. Knappt ens en bråkdel. Resten har jag snabbläddrat, gjort hastiga nedslag här och där, bakom min bunkerfeta skämskudde.

För en kultur- och rockjournalist är det dödssynd nummer 1. Många ilskna läsarkommentarer har inletts med »har du ens hört den här skivan?!«. Legender om recensenter som satt plus på festivalband som aldrig spelat, drar ständigt nya hånleenden. Det kvittar. Ty den här boken tvingar mig att frivilligt lägga halsen på stupstocken. Inget är värt den mentala smärtan att ta sig igenom dessa 120 sidor.

Förutsättningarna är lovande. Lördag. Dottern sover sött. Black Sabbaths Vol. 4 på skivtallriken. Ett glas rött. Ute faller snön fridfullt. Men inget kan lindra det flammande hat som blossar upp i mitt hjärta redan på sidan fyra, där författarna rasar »tjänstefel!« eftersom näringslivet (Närings. Fucking. Livet.) inte haft vett att ens börja lära sig av Lemmy och Hetfield.

Efter det kämpar jag mig fram genom konferensknullarfloskler som »strategisk positionering«, »sharehold value creation« och »varumärke/branding«, varvade med överdådiga uppvinklingar om att Dio är »en av historiens största hjältar«.

Allt bildar en så pass osexig legering att min drift att rocka helt skrumpnar, dör sotdöden.

För att använda mig av orimliga och illa skrivna överdrifter modell författarduon Pärson/Öberg: jag känner mig som en tysk soldat på återtåg ut ur Sovjetunionen. En reträtt som bara kan sluta på ett sätt: undergång.

Min undergång kommer på sidan 31. Där slås det fast att reklamkaraktären ICA-Stig »är metal!«. Det svartnar, flimmer om fallhöjden från Västerbron i Stockholm matas fram. Tänker på mitt barn i rummet intill. Fattar ett beslut. Slår igen Heavy Metal Management för gott, sveper mitt glas och går och lägger mig, drömmandes om att vakna till en värld där hårdrock inte blivit ett meningslöst skal, dränerat på allt av värde så att exakt vilken lallare som helst kan applicera exakt vilken lallande innebörd som helst på musiken jag älskar.

»Det här är min sanning! Det här är metal för mig!« Nej, dra ni åt helvete, hela Kalla Kulor Förlag. Regnskogen ringde och ville ha tillbaka sina träd.

Brasklapp för den kommentarssugne läsaren som undrar varför den korrupta recensenten inte i klartext berättat vad Heavy Metal Management handlar om: det är en managementbok som med hårdrock som avstamp ska inspirera chefer på alla företagsnivåer att steppa upp sitt spel »från good till badass«.

Om du tycker det låter lockande förtjänar du att få det här avskrädet ingraverat på din gravsten, som ett sista bevis till eftervärlden att du hade noll koll.

Heavy Metal Management av Pär-Jörgen Pärson och Hans-Olov Öberg är utgiven på Kalla Kulor Förlag.