article-image

Pimpade pepparkakshus och hjärtan

Årssammanfattning »Allt bra i år har handlat om avgrundstunga beats. Och om man pratar om årets artister och låtar så är det intressantare att se till producenterna bakom dem.« Fredrik Thorén har namn som Sky Ferreira, Solange Knowles och Jessie Ware på sin årslista. Och producenterna bakom dem.

Jag har läst många biografier om stora rockband i år. Ett återkommande fenomen hos banden är bristen på musikalisk utveckling efter framgångar, att ständigt behöva omdefiniera bilden av sig själva. Ofta slutar det i droger och död.

I biografin om Alice Cooper, Welcome to my nightmare, försöker hans Beatlescoverband slå sig in på Los Angeles musikscen under olika alias. Det är en rätt spännande miljö där alla vill bli uppmärksammande och uppvakta rätt människor.

Samtidigt börjar tålamodet tryta. Banden stångar sig blodiga i att uppfinna rocksoundet på nytt och skapa sig en unik image genom att använda sig av mer och mer attiraljer på scenen för att få uppmärksamhet i media och bland promotors. När banden till slut lyckas få en hit försöker de hitta tillbaka till glädjen igen. Vissa klarar det på egen hand, några byter ut medlemmar, andra vänder sig till hippa producenter.

Att ta hjälp av kända producenter innan 80-talet måste ha varit en stor chansning. Producenten som både musikalisk grund och stjärna känns som ett fenomen som vuxit fram på senare tid. Om man pratar om årets artister och låtar så är det intressantare att se till producenterna bakom dem. Allt bra i år har handlat om avgrundstunga beats.

Jag har lyssnat löjligt mycket på Clams Casino i år – psykologstudenten som mailade beats till Lil B vilket ledde till att hans trippiga instrumentala samplingar blev grund till låtar av A$AP Rocky och The Weeknd. Hans sånger är raplåtar utan rap. Rappen kan andra lägga på – vilket skapar förutsättningar för helt nya kompositioner. Det är som färdigtillverkad pepparkaksdeg.

Min Instagram fylls av pimpade pepparkakshus och hjärtan. Jag tänker mig att Clams Casino ser på låtar lite på samma sätt. Från körmässandet i »Unchain Me« till det knäckande beatet i »Swervin’« (som rapparen DJ III Will gjorde till en undergångsanthem i somras).

Dev Haynes, en man som aldrig syns utan sina glasögon och som har fått de bästa frågorna i en intervju någonsin, är kanske mest känd för sitt projekt Lightspeed Champion. Men han står också bakom två av mitt års mest spelade låtar: Solange Knowles »Losing You« och Sky Ferreiras »Everything is Embarrassing«. Båda är producerade av Dev.

Sarah Assbring eller El Perro Del Mar, som släppte house- och dubinfluerade Pale Fire har själv producerat och det är det bästa album hon gjort. Och årets mest perfekta poplåt, »Wildest Moments«, skrev Jessie Ware tillsammans med houseproducenten Julio Bashmore.

När jag intervjuade Mando Diao tidigare i år berättade de att en producent med låtidéer var anledningen till att de vidgade sina vyer och ville förändra sitt sound. Historien om ett rockband som ska omdefiniera sig själva har vi hört förut. Den börjar ofta i ett hus på landet eller i ett drogberoende och terapisamtal. Den börjar sällan med att ett gäng kaxiga modsfrisyrer åker till Norsborg utanför Stockholm och träffar en hiphopproducent som pratar i bildspråk. Salla, som lade grunden för svensk hiphop, hör också till det här årets bästa producenter genom Redline Recordings med The Salazar Brothers.

När jag gör en playlist med låtar – från Lorentz & Sakarias och Taken By Trees till Jai Paul och xxyyxx – ser jag att det är de kreativa produktionerna jag gillar. Det gemensamma för dem är släpande och loopade beats och kosmiska dubutflykter. Och så kommer en ännu mer baktung Shlohmo-remix och vi är snart i 2013.

Mitt 2012

Clams Casino – Instrumental Mixtape 2

The Salazar Brothers och Redline Recordings (producenter, etikett)

Dev Haynes och Solange Knowles – »Losing You Sky« & Sky Ferreira – »Everything is Embarrassing« (producenter, låtar)

Classixx (procucentduo)

Annat bra:

Aaliyah feat. Drake – »Enough said« (låt)

Shlohmo (producent)

Musikguiden i Sveriges Radio P3 och redaktionens musikhunger (som nu blir utlasad)

CFCF – Exercises (EP)

jj – High Summer (EP)

Erik de Vahl – 121012 (album)

Angel Haze (artist)

Min Stora Sorg (artist)

Lindstrøm – Smalhans (album)

http://www.youtube.com/watch?v=Nl6GzNv_Tho

HAIM – Forever (EP)

Frank Ocean (artist)

Jessie Ware – »Wildest Moments« (låt)

Bobby Womack (artist)

How To Dress Well – Total Loss (album)

John Tejada – The Predicting Machine (album)

Brandy – Two Eleven (album)

Billy Woods – »The Wake« (låt)

Baio – Sunburn (EP)

Fingerpaint – »Lunar« (låt)

Miguel – »Adorn« (låt)

Rihanna – »Diamonds« (låt)

Grimes (artist)