article-image

Maja Bredberg

Sommarläsning Musik- och kulturskribenten Maja Bredberg håller böcker av Elin Wägner och Kjell Johansson nära sitt hjärta. Men en av Gabriel García Márquez mest kända romaner är hon mer tveksam till.

1) Vad läser du i sommar?
– Jag har haft en lyxsommar då jag fått en massa böcker från vänliga människor i min omgivning, så jag har försökt att läsa så många jag bara orkat. Svalorna flyga högt av Elin Wägner kom till mig som en del av en hög trave noga utvalda böcker som, enligt gåvogivarna, tillsammans bildar en svensk, feministisk kanon. Den boken slukade jag på en strand i Cannes, där jag även försökte gilla Väinö Linnas Okänd soldat, som jag fick av min gudfar Smuljon med förklaringen att jag måste läsa mer finländska proletärförfattare. Men den förvirrade mig med all soldatlingo.

– Jag har även läst en biografi om Nina Simone (som jag älskar) och avfärdat Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet på grund av författarens avlägset svävande sätt att beskriva människorna i berättelsen. Inte min stil. Min bästa bok den här sommaren är helt klart Huset vid flon, skriven av Kjell Johansson – så fantastisk att jag vill ropa, skrika högt och skriva i versaler när jag ska beskriva den. Jag fick ett tummat exemplar av min gammelfarbror Björn och hans fru Ilse, som jag träffade och fick lära känna varandra först denna sommar. De är runt 80 år och har uppenbarligen världens bästa boksmak.

– Huset vid flon är en viktig bok om klassamhället och vad det verkligen innebär: utsattheten och hur man försöker handskas med den. Att läsa den är att känna smärta, klump i magen, självrannsakan och skratt. Den handlar om Kjell Johanssons egen familj, om hans uppväxt i Midsommarkransen på 40-talet. Alla, verkligen alla, borde läsa denna bok!

2) Har du några personliga favoriter (böcker/författare/magasin) att rekommendera?
– Mina favoritböcker, alltså de som jag blir besatt av och vill svära mitt liv till, brukar ofta vara sådana där huvudkaraktären är ett barn och berättarglädjen är starkast av allt. Nyss nämnda Huset vid flon passar minst sagt in på den beskrivningen. Även Barnens ö av PC Jersild är befriande på det viset, bort med alla tramsiga vuxna – de tar så mycket plats redan som det är.

– Och så min bästa bok i livet, som jag ärvt av min pappa, som i sin tur ärvt den av sin mamma, och som jag läst hundra gånger om och inte kan leva utan: Med livet framför sej av Émile Ajar/Romain Gary. Språket är magiskt och jag har memorerat stora stycken ur den för att ha i skallen och kunna plocka fram, då och då.

3) Favoritgenre?
– Jag vet inte. Tänkte att jag skulle läsa resten av Kjell Johanssons böcker och se vad jag tycker om dem, eftersom jag inte haft det stora nöjet att stifta bekantskap med honom tidigare. Om han sitter inne med tillräckligt många med bra böcker ämnar jag skapa en liten favoritgenre av hela honom.