Morrissey söker numera allt mer desperat och hjälplöst efter den intelligens som en gång gjorde honom till världens bäste popstjärna. Och vad gör det? Hans melodiarv och tungan-i-kinden-misantropi förvaltas bättre såhär: i en smäcker popsång, fri från alla Morrisseys extrakilon. Vi menar både fysiskt och mentalt.