article-image

DOM andra

Artikel Från ingenstans, eller snarare Worcester, USA, kommer DOM. Den fyra mannar stora orkestern skapar popsånger som färglägger den perfekta kvällen med klädsam melankoli. Och så har sångaren Domenic dejtat 90-talshjälten Stephanie Tanner. För några år sedan.

För några veckor sedan dök en sång upp från ingenstans. Två minuter lång lät den som någon av The Breeders mest smittsamma refränger blandat med en reaktion på förra årets undervattenspop. Den tycktes handla om – och låta som – den perfekta kvällen, den där perfekta natten. Den när luften känns fylld av ung kärlek och den som präglas av aktiviteter som att hångla på bio.

dom2Men redan vid en andra lyssning av DOMs ”Jesus” tar ett slags tomhet fokus från allt det där upprymda, förväntansfulla. Det känns plötsligt som att sången handlar om vad som skulle kunna hända, hur saker skulle kunna vara – men kanske aldrig kommer att bli. ”I wanna feel it in my heart again” och ”…give me, give me something to believe in” blir årets hittills mest upplyftande och, på samma gång, hjärtskärande textrader.

Jag pratar lite med Dominic som tillsammans med Bobby K (”a wild animal”), Erik (”chiiill”) och Stephanie Tanner utgör DOM. Alla bor de i Worcester, Massachussets, en stad med viktoriansk arkitektur, ett ödmjukt invånarantal på ungefär 183 000 och som ibland refereras till som ”the Heart of the Commonwealth”.
– Ingen av oss kommer härifrån, det är bara en rolig plats att vara på. Worcester är ett Utopia, rikt på kultur och vackra kvinnor. Vi hänger antingen på någon spelhall eller vilken som helst av de flotta stränderna här. Alla lokalinvånare är supertrevliga och det finns en passion för bra mat och dansmusik. Det enda problemet är kanske att Worcester är för perfekt, kanske flyttar vi en dag.

Det känns som att DOM dök upp från ingenstans. Hur länge har ni funnits?
–Jag träffade Bobby i december förra året och vi började göra elektronisk musik tillsammans. Erik träffade vi på gymmet och bestämde att han måste vara med i vårt band, och det var innan vi upptäckte att han var grym på gitarren (”He could shred”)!

Är jag helt ute och cyklar som hör en tomhet i era låtar? Som att raden ”…I could do what I want to, this is alright” (i ”Rude as Jude”) inte alls låter särskilt övertygande, vilket är vad som gör det så fint.
– Vi försöker att inte tänka för mycket på vår musik. Jag skriver bara vad som känns äkta för stunden och sedan lämnar jag över det till de andra. Erik tar det till ”a fun place” och Bobby gör det till en låt.

dom6

Vad inspireras ni av? Ni nämner LeBron James och en ’90s-revival på er MySpace, som förresten kryllar av lamor?
– Vi var alla väldigt inne på popmusik och leksaker och godis och sådant när vi växte upp. Där har egentligen ingenting förändrats och jag har alltid varit besatt av lamor. dom7

Jag har lovat att fråga hur ni träffade Stephanie Tanner (en av de obehagligaste karaktärerna i den beskäftiga 1990-talsserien Huset fullt)?
–Vi dejtade i åttan och har varit nära vänner sedan dess.

Något annat ni vill att vi ska veta som vi inte vet ännu?
– En sak måste ni veta om DOM: vi älskar swedish people!

DOMs debutalbum släpps 1 april på eget bolag. Snart kommer en ep som kommer att heta Sun bronzed greek gods. Lyssna på myspace.com/imfur.



burnbridges by  DOM

rude as jude by  DOM