Dominant Legs – Hoop of love

Jane Weaver – Silver chord

The Wild Swans – Disintegrating

Blood Orange – Suthpin boulevard

Laurel Halo – Constant index (Actress Violet Remix)

Real Estate – It’s real

Stevie Nicks – Wild heart (backstage)

John Coltrane – My favorite things (live)

”As you know The Public Bodies Bill that determines the fate of Britain’s woodland goes through parliament today and Caught By the River has been very vocal in its opposition to this Tory act of vandalism. During the The Wild Swans album sessions last year we recorded an epic track (as yet unreleased) called ’The Bluebell Wood’, its lyric now seems uncannily pertinent. I was wondering, if you thought it would serve the cause, and whichever way the vote goes, to give it away as a free download to your subscribers?”

”The bluebell wood” är en fantastisk poplåt (gitarrslingan!) men framför allt är det ett övertydligt exempel på att få artister idag är i närheten av Simpsons lyriska kvalitéer. Simpson har mer gemensamt med den brittiska romantikens främsta poeter – Byron, Shelley, Blake, Keats, Wordsworth och Coleridge – än samtida popartister. Låten kommer också att finnas med på The Wild Swans kommande album.

The bluebell wood
(Simpson) (copyright control 2011)

Once all this was silver birch, Scots pine and English yew
Hawthorn where Aldi stands
Come now, we can plant anew
and crack wide Tesco’s Aisles
with acorns from the ground.

Quintillions of sacred atoms cluster and collide
and the stately homes of England’s stained glass windows testify
the bluebell woods where we once stood are under tarmac now
and the sacred groves, those mighty oaks are dark satanic shopping centres now

Ash and rowan tree and lime
could Albion rebuild
reforest Britain now
Hornbeam and lowly spindle-tree
could burst through Asda’s floors
with acorns from the ground

Quintillions of sacred atoms cluster and collide
and the council homes of England’s plastic windows testify
the bluebell woods where we once stood are under tarmac now
and the sacred groves, those mighty oaks are dark satanic shopping centres now

All my kingdom for a moment more.

Det är en text som får mig att tänka på den engelska dramatikern Shelagh Delaneys pjäs ”A Taste of Honey”.
Kanske mest på grund av kalla lägenheter i England.

Jag fick för mig att jag skulle beställa de nya singlarna med The Wild Swans från det engelska skivbolaget Occultation. Detta resulterade i en hyfsat lång mailkorrespondens med killen som driver bolaget, Nick Halliwell.

Nick undrade hur det kommer sig att så många svenskar plötsligt beställer The Wild Swans-skivor från hans hemsida. Tydligen ligger Sverige på delad tredje plats med Tyskland – etta ligger England och tvåa USA.

Jag svarade att en herre vid namn Andres Lokko kunde ha något med det att göra. Ja, Nick hade hört att hans vän hade nämnt The Wild Swans i Svenska Dagbladet vid två tillfällen under året. Men kan det bero på något annat? Jag har ingen aning, förutom att vi svenskar har jävligt bra smak, svarade jag.

Nick Halliwell är en man som drivs av passion snarare än av ekonomisk vinst. Så är ju ofta fallet när det handlar om bra kultur, något man kunde önska att våra idioter till politiker kunde förstå. Men, nej glöm det.

Vill man sprida något vackert så får man fan vara beredd att betala för det själv – faktum är att Nick och hans medarbetare går back på sitt skivbolag.

Helst släpper han tiotummare, för att han tycker att det är finast. Jag håller med honom. Men så är det också det dyraste formatet att ge ut, så det är inte säkert att det blir några fler efter att den planerade fullängdaren med The Wild Swans ges ut nästa år.

Driver du Occultation på egen hand?
– Det är inte så att vi har några anställda, men vi är ett par stycken som tycker att det här är otroligt viktigt. Vi ser det som vårt riktiga arbete, även om det inte är det här som ger mat på våra bord, eller skivor och böcker i våra hyllor.

– Jag själv sköter de dagliga rutinerna, Paul Simpson är väldigt delaktig i arbetet och vi tar de flesta beslut tillsammans. Sedan har vi Mitch Pool som har hand om press, media och ordnar konserter. Och Ged Quinn som kommer med många idéer och som även låter oss använda sina målningar till våra omslag (Quinn spelar keyboard i The Wild Swans.) Det finns även lite annat folk som hjälper till med lite allt möjligt.

Hur kommer det sig att ni startade Occultation?
– Jag ville släppa en skiva med mitt egna projekt Granite Shore, och sent förra året insåg jag att om jag inte gjorde det då, så skulle det aldrig bli av. Paul Simpson, som jag har varit kompis med i många år, kände samtidigt att tiden var rätt för en ny skiva med The Wild Swans. Jag har varit ett fan ända sedan singeln ”The Revolutionary spirit” från 1982 och ja, det hela verkade vara skrivet i stjärnorna. Det kändes som att vi var tvungna att göra det här. Så vi bokade en studio och spelade in de två skivorna. När vi hade gjort det kände vi att de självklart var tiotummare.

– Vi hade inga tankar på att de skulle tryckas i stora upplagor, men vi lade ned mycket tid på att hitta den perfekta nyansen av guld på The Wild Swans-loggan. Vi struntade helt i vad det skulle kosta. Det här är förstås det mest fulländade sättet att göra skivor på, så fort man börjar tänka på vad det kommer att kosta så förändras allting. Det finns bara två relevanta frågor 1) Kan vi göra det? 2) Borde vi göra det? Om svaret på båda är ”ja” så är det bara att köra.

Några planerade släpp i framtiden?
– Vi kommer förhoppningsvis att ge ut en sjua med Granit Shore, ”Flood of Fortune”, i början av nästa år och efter det ett nytt album med The Wild Swans. De är halvvägs in i inspelningen. Förhoppningsvis kommer de att avsluta den någon gång efter deras konsert i Liverpool i december. Vi hoppas att den ska komma till påsken 2010, däremellan kommer det nog att ges ut ännu en sjua med Granit Shore. The Wild Swans nya skiva kommer att vara ett stort steg för oss, det är många människor som ser fram emot den. Och att döma av vad jag har hört från den så låter det helt otroligt.

Occultation

The Wild Swans

The Granite Shore