För oss på TMA är ju detta inget nytt. Samtliga redaktionsmöten har avslutats med några timmars i-dosing. Efter att ha bundit för ögonen på varandra och släckt ned ljuset lägger vi oss likt vildlingarna i senaste Spike Jonze-filmen i en stor hög och krämar på volymen tills vi börjar skaka kollektivt och ropa saker som ”rrrrocken!”, ”Larry Heard!” och ”keep the faith!”. I demokratisk anda väljer vi varannan låt, även om K egentligen vill köra sin zippfil med  500 noggrant utvalda i-dosing-låtar.

Även på sommaren försöker jag hålla mig till några minuters koncentrerad i-dosing per dag, det är viktigt att inte tappa formen på semestern. Så sent som för en timme sen körde jag ett kort pass med Edwyn Collins nya northern soul-hyllning ”Losing sleep” som effektiv uppvärmare, Burials första monumentala Hyperdub-tolva ”South London boroughs” som klimax och Wild Nothings ”Chinatown” för att varva ned. Mamma tittade lite bekymrat på mig innan hon sa att det var dags för mat.