Det är otroligt vackert, och inte alls mörkt som på förra skivan ”Bunny” som släpptes på Miasmah och som därför nästan var tvungen att vara mörk – om än mycket vacker den med. Det finns en påkostad specialutgåva till ”Below sea level”, med en bok med en essä av Scott som handlar om inspelningsprocessen. Där nämns andra ljudskapare av rang, som Annea Lockwood och Pierre Schaeffer, som inspiration.

Det medföljer även anteckningar och ett par bilder av Fens. Men skulle du inte få tag på denna utgåva så lovar jag att musiken står sig väl på egna ben – en skiva som växer för varje lyssning och som är ett måste för vänner av field recordings.

Memory Drawings album ”Music for another loss” består inte av field recordings. Men liksom ”Below sea level” är den inspirerad av en plats, denna gång West Yorkshire, där Richard Adams i bandet (som även är med i Hood) växte upp. Huvudinstrument är dulcimer, spelad av Joel Hanson. Utöver detta tillkommer piano, stråkar och keyboard.

Man är inte direkt bortskämd med album där dulcimer förekommer, men detta är riktigt vackert. En melankolisk skiva som skyndar på hösten, men som också funkar för sena sommarkvällar med lite lagom ångest. Det tillkommer även en remixversion som består av omgörningar av första skivan, med sång. Och det funkar över förväntan. Att Ian Crause från Disco Inferno spelar gitarr på remixen av ”Sunstruck” borde intressera någon.

Kolla även upp albumet ”Shapwick” av Jon Brooks.

Sedan ett par år tillbaka har jag dock ändrat uppfattning gällande Slowdive, de var stundvis briljanta. Scott hoppade av Slowdive efter Souvlaki och bildade bland annat bandet Televise och senare skivetiketten Kesh Recordings. Där han släppt skivor med bland andra Hannu och Sebastian Roux. Han har även bandet Seavault ihop med Isans Antony Ryan, osv osv.

Scott har knappast legat på latsidan sedan han hoppade av Slowdive. Nu solodebuterar han under eget namn med skivan ”Navigare” på skivbolaget Miasmah, som drivs av Erik Skodvin från svårt underskattade Deaf Center.

”Navigare”, med ett utsökt omslag av Erik Skodvin, är oehört variationsrik men ändå väl sammanhängande. Om någon väntar sig höra Slowdive så får man nog leta, eller kanske inte, det är inte omöjligt att de hade låtit så här idag om de hade fortsatt. Första spåret ”Introduction of Cambridge” börjar med en ljudvägg av cello, gitarr och field recordings från gamla kassetter och vad som faktiskt också verkar vara trummor.

Vad som skiljer sig från andra släpp på Miasmah är att det faktiskt finns vissa spår som påminner om ”vanliga” låtstrukturer. Ger du ”Navigare” tid och kärlek så kommer du att bli rikligt belönad, om inte ja då är det din förlust.

Lyssna även på
Fennesz ”Black Sea”
Deathprod ”Morals And Dogma”
Caretaker ”Persisten Repetion Of Phrases”

Simon Scott
Miasmah
Kesh