Vi väntade på att mattan skulle ryckas under våra fötter eller bara på att ett knippe unga spolingar återigen skulle erövra världen. Men nej, inte ens Palma Violets var riktigt i närheten av det.

Fast musiken pekade ändå framåt. Bara något snett – i form av Karin Dreijers muterade sång, John Wizards bristfälliga version av afrikansk highlife och i These New Puritans utforskningar i gränslandet mellan skavande dissonans och naiva melodier.

Eller kanske främst pekade musiken framåt i form av ett år då svensk hiphop var störst, bäst och snyggast samtidigt som andra mörka krafter ville annat.

2013 års popmusik gav hopp, som ett litet steg i rätt riktning för varje dag som gick. Jag kan verkligen inte annat än tacka för det.

Samtidigt ledde hjulspåren bakåt djupare än någonsin tidigare. I vilket fall här hemma hos mig. Det har varit så fruktansvärt lätt att förlora sig i deltablues från Chicago, i funk från den vindpinande amerikanska mellanvästern och i de hypnotiska melodierna som skapades i ett trångt kyffe någonstans i tyska Hambuehren för en sisådär 40 år sedan.

Det var etiketter som Numero Group, Mississippi, Strut och Vlax Records som genom åtskilliga tapperhetsinsatser försökte få en samlad rockkår (nåja) att kasta ut alla gamla kartor och sätta igång revisionismen på allvar. För varje ny avhandling om The Smiths i magasinet Uncut kom två nya samlingar som behandlade sydafrikansk housemusik.

Kalla mig fånig och världsfrånvänd men det är allt jag krävt av motståndsrörelsen i år. Nästa år tar vi sats och skriker mot toppen. Vi sprejar kärlek, syster- och broderskap och värdighet över landets alla väggar.

Nu? Just nu vill jag bara höra Matthew E. White gå ner på knä och i den mest empatiska falsetten sedan Curtis Mayfield så enkelt fråga om hans älskling kommer älska honom också i morgon. Det räcker. Så baby, will you love me?
Årets bästa album

1. Matthew E. White – Big Inner

2. The Knife – Shaking The Habitual

3. These New Puritans – Field Of Reeds

4. TeamSupreme – Collection 1

5. Håkan Hellström – Det Kommer Aldrig Va Över För Mig

6. Four Tet – Beautiful Rewind

7. John Wizards – John Wizards

8. Silvana Imam – Rekviem

9. Mount Kimbie – Cold Spring Fault Less Youth

10. Mukunguni – New Recordings From Coast Province, Kenya

11. David Bowie – The Next Day

12. Laurel Halo – Chance of Rain

13. King Krule – 6 Feet Beneath The Moon

14. Think & Change

15. Miley Cyrus – Bangerz

16. Ben Lee – Ayahuasca: Welcome to the Work

17. Kelela – Cut 4 Me

18. RP Boo – Legacy

19. DJ Rashad – I Don’t Give A Fuck

20. Steve Mason – Monkey Minds In The Devil’s Time

Årets bästa utgrävningar

1. Purple Snow: Forecasting The Minneapolis Sound

2. Patrick Cowley – School Daze

3. Vybz Kartel – Kartel Forever: Trilogy

4. Jerome Derradji Presents Kill Yourself Dancing (The Story of Sunset Records)

5. Saâda Bonaire

6. Otis G. Johnson – God Is Love

7. Beach Boys – Made In California

8. Wally Badarou – Echoes

9. Ted Lucas – Ted Lucas

10. Donald Alexander Strachan and the Freedom Ensemble – Soul Translation

11. Joe Higgs – Unity is Power

12. Stand Up, People – Gypsy Pop Songs from Tito’s Yugoslavia 1964-1980

13. Who’s That Man – A Tribute to Conny Plank

14. Dino Valente

15. Klaus Schulze and Gunter Schickert – The Schulze-Schickert Session

Du erbjuder att erkänna din trofasthet till rockkanonen vid ett par Larm-nummer innan du – BANG – inser att allt var en dröm.

Det är då du reser dig kallsvettig ur sängen och inser att Grimes spelning på Boiler Room faktiskt skedde. Där hon mixade Taylor Swift, Ramones, Venga Boys och Mariah Careys »All I Want For Christmas Is You« över en knippe oförstående klubbheads.

Nej mode handlar aldrig riktigt om kläder, musik aldrig riktigt om det mest svåråtkomliga. It’s in the grooves oavsett vad du älskar. Allt handlar ändå till slut om att knäppa din nästa på näsan.

(Egentligen vill jag bara tipsa om Grimes DJ-set men här är ett par fina saker till)

Matthew E. White – »Hot Hot Hot« (deluxesingel)

Han är tillbaka! Eller nåja, Matthew E. White har väl aldrig riktigt lämnat oss. Men för alla oss som missade lp:n från 2012 så återutger detta geni nu debuten tillsammans med en ep med fem extraspår. Men det mesta är sig likt. Matthew E. White fortsätter att paddla kanoten längs Mississippi tillsammans med King Tubby.

Wiper – Amanda (låt)

Vad vill ni att jag ska säga? Herregud det är ju så här all popmusik bör låta –  east, west, north, south. Dancehall, highlife och den bästa r&b du aldrig hört.

FUNKINEVIL – »Ignorant(igno)« (låt)

Hur mycket älskar ni Kyle Hall? Inte tillräckligt? Well, ni borde verkligen hänge er åt Detroit-lärjungen mellan varven av Moodymann-tolvor. Tillsammans med FunkinEven kryper han ner i det mörkaste funkjordhålet sedan Funkadelic och kommer tillbaka dansandes.

Fryars – »Cool Like Me (Todd Edwards Dub Remix)« (omarbetning)

Det är löjligt hur mycket jag vill att Fryars ska stå på egna ben. Men när garage-veteranen Todd Edwards står bakom spakarna når den där basen liksom lite längre, som om den hade en direktuppkoppling till hjärtat.

d’Eon – Music For Keyboards IV (album)

Vad ska ni säga när era barnbarn undrar vad tusan ni pysslade med under tiden d’Eon ritade om kartan för hur den post-sakrala mässmusiken låter?

Brownswood Bubblers Ten (samling)

Giles Peterson överträffar sig själv i den här smått fantastiska samlingsserie som aldrig verkar dö ut.

Stubborn Heart – »Penetrate (Walter Ego Remix)« (singel)

Missade ni Stubborn Hearts tolva också? Ta det lugnt, indie-världen är snäll, Stubborn Heart plockar russinen (vem gillar dem i och för sig?) ur kakan och ger oss topphiten igen i en väldigt fin, ny version. Som om Paul Weller bestämt sig för att ge ut en dubversion av »Sure is Sure«.

K. Michelle – »I Don’t Like Me« (albumspår)

Soulmusik blir inte hårdare eller för den delen bättre än så här.

74ce2462f8d23346d45b51be8037af3e5dd3346d45b519aa89c811e23ed1eb9be80901f259fc748b2094075514239ddb24eb3f1a4991 (låt)

Mansane Cisse (samling)

»electric versions of the wonderful theme of  Mansane Cisse, a universal tale of love and betrayal ,witchcraft and death, in song «.

Escort – »Cabaret« (bamalamaloohouse-låt)

Petter Wallenberg skällde på mig nyligen ås housens vägnar. Ja, jag vet Petter. Det är så här det ska låta. Forever.