Female Guitar Players Are The New Black from Throwmeaway at Letsmix.com.

1. ”Sometimes” – Beach Fossils
”Jag har vanligtvis svårt för band som försöker återskapa brittisk popmusik från det tidiga 80-talet. I synnerhet om de kommer från USA. Men Beach Fossils från Brooklyn gör det med en sådan kärlek och entusiasm att man bara måste kapitulera. ‘Sometimes’ är en genial öppningslåt på ett genialt debutalbum. Texten fungerar dessutom som pendang till Paul Simons ‘Think Too Much’. ‘Maybe I think too much for my own good /…/ That’s fine, I really couldn’t say I mind‘.”

2. ”You Walk Your Way” – The Isley Brothers
”’3+3′ var det första album som jag köpte med The Isley Brothers, och det är fortfarande det bästa de spelat in. ‘You Walk Your Way’ fungerar som en komprimerad sammanfattning av allt som gör dem till tidernas främsta soulgrupp. Texten adresserar ett uppbrott, men musiken, och kanske i synnerhet Chris Jaspers pianospel, står fortfarande i tamburen, med handen krampaktigt om dörrhandtaget. ‘You walk your way and I walk mine’, sjunger Ronald Isley. ‘But we’ll meet again, and things will be much better then’”.

3. ”Mind Blowing Decisions” – Sugar Minott
”Sugar Minott gick bort nyligen, bara 54 år gammal. Den här inspelningen av den brittiska funkgruppen Heatwaves hit från 1978 var den första låt jag hörde med honom en gång i tiden och det är tveklöst den jag lyssnat på flest gånger. Sugar Minott kommer med all rätt att gå till historien som mannen som uppfann dancehall och gav ut Garnett Silks första inspelningar på skivbolaget Youth Promotion, men hans version av ‘Mind Blowing Decisions’ är i första hand en påminnelse om vilken underskattad sångare han faktiskt var. När han sjunger ‘Marriage or shacking/Which way do we go/One of us must let the other know’ låter det som om det droppar honung från hans mun.”

4. ”Love On The Wrong Side Of Town” – Southside Johnny & The Asbury Jukes
”‘Love On The Wrong Side Of Town’ skrevs av Bruce Springsteen och Steven Van Zandt till Southside Johnny & The Asbury Jukes andra album ‘This Time It’s For Real’ från 1977. Bildspråket liknar det till Springsteens ‘My City Of Ruins’ eller ‘I’ll Work For Your Love’. ‘You were gone/When I needed you by my side/There was no one/To dry the tears from my eyes‘. 33 år efter att den först spelades in låter ‘Love On The Wrong Side Of Town’ fortfarande som den sista stora amerikanska poplåten.”

5. ”Rose Darling” – Steely Dan
”En av tidernas vackraste kärlekssånger. Jag har lyssnat på popmusik i 15 år, men väntar fortfarande på att någon ska skriva en text som kommer nära den till ‘Rose Darling’. ‘All my empty words of love‘, sjunger Donald Fagen. ‘Can never screen the flash I feel, or make you understand’. Eftersom kärleken ändå inte går att göra rättvisa i ord, låter han bli. ‘Rose Darling my friend/With only you and what I’ve found/We’ll wear the weary hours down’.”

6. ”Luck Of Lucien” – A Tribe Called Quest
”A Tribe Called Quest hade en avgörande betydelse för mig när jag började lyssna aktivt på popmusik i mitten av 90-talet. Utan dem hade jag aldrig upptäckt Lonnie Liston Smith, Sly Stone eller Miles Davis. Av deras tre första album, ‘People’s Instinctive Travels and the Paths of Rhythm’, ‘The Low End Theory’ och ‘Midnight Marauders’, håller jag det första allra högst, eftersom det genomsyras av en sådan hämningslös uppfinningsrikedom. ‘Luck of Lucien’ är en hommage till den franska rapparen Lucien Revolucien, som vitaliserade fransk hiphop under 90-talet och producerade delar av The Beatnuts tidiga skivor. Som så ofta annars är låten Q-Tips triumf. Han rappar med samma slags självklarhet som Charlie Parker spelade saxofon.”

7. ”What Would You Do?” – City High
”Ingen brittisk eller amerikansk rockmusik gjord under det senaste decenniet har presenterat en lika effektiv och hjärtskärande socialrealism som City High från New Jersey gjorde på sin genombrottssingel ‘What Would You Do?’ i början av 00-talet. Melodin är så omedelbar att låten på kort tid tog sig till Billboardlistans förstaplats, men texten är ett knäfall inför en frånvarande Gud. ‘What would you do if your son was at home/Crying all alone on the bedroom floor/Cause he’s hungry/And the only way to feed him is to sleep with a man for a little bit of money‘. I förfjol fick ‘What Would You Do?’ ny aktualitet efter att den återigen börjat spelas på amerikanska radiostationer i samband med den ekonomiska krisen. En ‘Dancing in the Streets’ för vår tid.”

8. ”Giant Steps” – John Coltrane
”Titelspåret på John Coltranes första mästerverk. En gränsöverskridande berg- och dalbanefärd som omdefinierade jazzhistorien och påverkade en hel generation hiphop- och soulmusiker att börja göra musik. I den bemärkelsen är ‘Giant Steps’ ett lika inflytelserikt och banbrytande album som James Browns ‘In The Jungle Groove’ eller Sly & The Family Stones ‘There’s a Riot Going On’. För mig personligen är John Coltrane en av de fem största genom tiderna. Varje gång jag lyssnar på ‘Giant Steps’ överväger jag att sluta lyssna på all annan musik och bara koncentrera mig på honom.”

9. ”Blue Moon” – Kendal Johansson
”Big Stars original är en förkrossande vacker kärleksballad. I munnen på Alex Chilton låter texten som ett äktenskapslöfte. ‘Let me be your one light […] I’ll be a blue moon, in the dark’. Men i svenske Kendal Johanssons version av ‘Blue Moon’ är det redan för sent. Memphis har aldrig varit så avlägset. Skådeplatsen är istället David Bowies ‘Warszawa’. Melodin reser sig som ett fyrtorn i en gotisk katedral, och Kendal Johansson sjunger varje rad, varje fras och stavelse, som en vingklippt ängel.”

I Hate Parties from Tatti at Letsmix.com.

När du dricker sprit börjar du gilla musik av känslomässiga, sentimentala anledningar istället för intellektuella. Du börjar gilla musik som påminner dig om hur du var när du var liten och fortfarande lycklig. Och det är på fyllan du plötsligt känner samhörighet med Morrissey-männen. Drick blaskig öl i mugg och du börjar svänga dig med begrepp som ”indie”, ”pepp” och ”tokdans”, vilket förstås känns obehagligt när det händer.

Dessutom är risken att du träffar en man eller kvinna att ligga med större än om du håller dig nykter. Detta är särskilt viktigt, eftersom liggandet upptar tid från viktigare sysslor, som att samla på dubstepsinglar. För mycket alkohol ökar dessutom riskerna för att du ska börja recensera vin i Nöjesguiden.

Jag förespråkar en mer asketisk linje, där dina pengar – oavsett om du tjänar dem, lånar dem, eller får dem som bidrag – går till skosnören i skinn, min frisör Anton på Salong Noir i Stockholm och Raymond Carvers oredigerade kärleksanteckningar.

Men det är också viktigt att komma ihåg att alkohol i små, lagom mängder i stället leder till bättre musiksmak. I sammanhanget är det förstås viktigt vilken alkohol vi pratar om. Du kan inte lyssna på lover’s rock utan att dricka Red Stripe direkt ur flaskan, lika lite som du överhuvudtaget inte kan dricka något annat än Ginger Ale till the 100% Pure Poisons modern soul-klassiker ”You keep coming back”. Det skulle bara se dumt ut.

Kultur som gör sig bäst till alkohol i lagom mängder:

Raymond Carver – Beginners (Bok)
Under ett totalt sammanbrott tidigare i veckan köpte jag Carvers oredigerade utkast till ”What we talk about when we talk about love” och höll dem tätt intill bröstet hela vägen hem genom snömodden. Det var det enda jag trodde skulle kunna hjälpa.

Seabear – We Built a Fire (Album)
Otroligt varsamt uppbyggd popmusik. Musik som närmar sig teorin om hur Big Star skulle kunna låta, bara de tagit mer intryck av isländska gejsrar i sin musik.

Keb Darge & Paul Weller Pres. Lost & Found Real R’n'b & Soul (Samling)
Ett helt oantastligt urval sånger, men av någon anledning kommer du ändå aldrig förbi Big Mama Thorntons inledande ”They call me big mama cause I weigh 300 pounds”. Det låter bara så kul.

Beach Fossils – Daydream (7”-singel)
Januaris bästa och barnsligaste popsingel.

Victor Démé – Victor Démé (Album)
Kom 2008, men jag upptäckte den här souliga slow-mo-funken först nu. Den är fullständigt bländande emellanåt.

Luxury Soul 2010 (Samling)
TMA-bekantingen Richard Searling är tillbaka med en ny skivsamling från hans utmärkta Expansion records. Som titeln avslöjar handlar det om den allra lenaste soulmusik. Men det är också en samling sånger som bekvämt kryssar förbi alla parmiddagar som försöker fånga in den och förminska dess innehåll.

The Ivories – Please Stay (7”-singel)
Jazzman återutger denna klassiska Northern-singel som tidigare varit extremt svåråtkomlig. Och det är en kulturgärning av episka mått – det är en sång som reser sig som en katolsk katedral mot himlen.

Ray Mang – Look Into My Eyes (B-sida, 12”-singel)
Glittrig långsam disco som inte gjorts bättre sedan Metro Areas debutalbum.

Om Unit – Light grids (7”-singel)
All City Records senaste släpp är en ûberhipp hipstrumental som långsamt vaggar av och an utanför en nedgången skolgård.

Martyn – Hear Me (Zomby Remix) (12”-singel)
Vi skulle kunna nämna Martyns FANTASTISKA Fabric 50-mix, men jag tror att vi gör bäst i att istället nämna den här lilla tolvan som fullständigt vibrerar av kvalitet. Det är traditionell wonky av finaste sort.

Victor Olaiya’s All Stars Soul International (Album)
Skivbolaget Vampisouls senare utgivning är en översikt på en av Nigerias största artister någonsin. Med sin trumpet som vapen skapade Victor Olaiya exceptionellt bra musik – mittemellan funk, soul och highlife. Vårens mest nödvändiga släpp, utan tvekan.

Dom – Jesus (Mp3)
Med en melodi likvärdig Yo La Tengos Northern soul-pastisch ”If it’s true” skapar amerikanska Dom en singel som med sin text om drömmar, längtan och tro på två minuter förklarar allting jag älskar med popmusik. När de sjunger ”Give me something to believe in” är det som att få transport till ett ställe där popmusiken aldrig slutar vara livsnödvändig.

Gigi – Someone Tell Me Please (Albumspår, Maintenant)
En kärlekssång om ren och klar kärlek, på eftermiddagen. Byggt på en melodi som siktar rakt mot Brill Buildings vackraste fyrverkerier.